I det här specialavsnittet möter vi Hasse Aro, en av Sveriges mest erfarna och välkända kriminaljournalister, för ett fördjupande samtal om kalla fall. Vad betyder egentligen ett kallt fall? Varför förblir vissa brott olösta, trots spår, misstankar och åratal av utredningsarbete? Och vilka möjligheter finns till att lösa fall idag, med ny teknik, förändrad lagstiftning och ett ökat intresse för true crime?

Tillsammans med kriminologerna Charlotta Thodelius och Sofia Persson diskuteras uthållighet, kriminologisk kunskap, polisiär erfarenhet, mediernas roll och de svåra avvägningar som görs när resurser ska fördelas. Trevlig lyssning!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ung man hittas död – till synes av en olyckshändelse. Men snart börjar ryktena viska om något annat. I detta avsnitt granskar vi det kallblodiga mordet på Jakob, som förgiftades med GHB av sin flickvän Bea. Med hjälp av social inlärningsteori förklarar vi hur brottsligt beteende formas och varför vissa lär sig att mord kan vara en rimlig lösning. Expert i dagens avsnitt är Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi.

Relaterad litteratur:

Akers, R. (2009). Social learning and social structure: a general theory of crime and deviance. Transaction paperback ed. New Brunswick, N.J.: Transaction publ.

Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Sutherland, E., Cressey, D. R. & Luckenbill, D. (1992). Principles of criminology. 11. ed. Dix Hills, N.Y.: General Hall

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått tio år sedan skolattacken i Trollhättan – ett brott som fortfarande väcker starka känslor och påverkar vår syn på trygghet i skolmiljöer. I detta avsnitt av Kriminologerna samtalar vi med Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, som med hjälp av det kriminologiska begreppet herostratussyndrom analyserar de bakomliggande drivkrafterna hos gärningspersonen.

Attacken ses som en hämnd mot samhället, ett försök att bli ihågkommen genom våld och symbolik. Gärningspersonen Anton hade få relationer, upplevde sig sviken av samhället och drevs av en vilja att bli berömd – hellre ökänd än okänd. Genom sju kriterier för herostratiska brott får vi en djupare förståelse för hur extrema våldshandlingar kan bli en akt av självglorifiering, makt och mytbildning.

Ett avsnitt om samhällsansvar, emotionell utsatthet och hur brott kan bli en mörk väg till odödlighet.

Relaterad litteratur:

Borowitz, A. (2005). Terrorism for self-glorification: the herostratos syndrome. Kent, Ohio: Kent State University Press.

Newman, K.S. (red.) (2004). Rampage: the social roots of school shootings. New York, N.Y.: Basic Books

Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ensam man, få sociala kontakter. En mors död. Ensamhet och tillfälle. Vad får Anton, dömd för sexuella övergrepp på en avliden person, att begå något av det mest avskyvärda och tabubelagda brotten: nekrofili? Det här är säsongsavslutningen av podden Kriminologerna. Tillsammans med forskare från Högskolan i Borås söker vi de kriminologiska förklaringarna till några av Sveriges mest uppmärksammade brott.

Relaterad litteratur:

Merton, R. K. (1938). Social Structure and Anomie. American Sociological Review, 3(5), 672–682. https://doi.org/10.2307/2084686

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 28-årige mannen vill veta hur det känns att mörda någon. Den 14-årige pojken vill våldta en ung, snygg tjej. En sommarnatt år 2018 överfaller de 21-åriga Nella vid en gångtunnel i Fagersta där hon våldtas och mördas. Åtalet riktas endast mot den 28-årige mannen som döms till livstids fängelse. Men vem var egentligen drivande till brottet? I det här avsnittet ger Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi, med hjälp av brottsmönsterteorin en annan bild av mordet och våldtäkten på Nella än vad som framkommer i domen.

Relaterad litteratur:

• Brantingham, P. & Brantingham, P. (1993). Nodes, paths and edges: Considerations on the complexity of crime and the physical environment. Journal of Environmental Psychology, 13(1), 3–28. https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80212-9
• Brantingham, P. & Brantingham, P. (1995). Criminality of Place: Crime Generators and Crime Attractors. European Journal on Criminal Policy and Research, 13(3), 5-26. https://doi.org/10.1007/BF02242925
• Brantingham, P., Brantingham, P. & Andresen, M. A. (2016). The geometry of crime and crime pattern theory. I Wortley, R. & Townsley, M. (red.) Environmental Criminology and Crime Analysis. Andra upplagan. Routledge.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2010 mördades 27-åriga Elin Krantz på väg hem från en utekväll med sina kompisar i Göteborg. När hon kliver av på spårvagnshållplatsen i Biskopsgården blir hon förföljd. Senare påträffas Elin död med svåra skador undangömd i en stenhög. I det här avsnittet av Kriminologerna sätter Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi, situationen i fokus för att ge en kriminologisk förklaring ett av Sveriges mest uppmärksammade fall.

Relaterad litteratur:

Felson, M. & Eckert, M. (2019). Crime and everyday life: a brief introduction. Sixth edition. SAGE Publications, Inc.

Cohen, L., & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44, s. 588–608.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mitten av maj 2001 utspelade sig ett av de märkligaste brottsfallen i svensk brottshistoria. Vad som började med en diskussion om att göra inbrott i en lokal livsmedelsbutik, slutade med att en 89-årig man blev mördad och kroppen skändades efter hans död. I detta avsnitt ger Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, kriminologiska förklaringar till ett av Sveriges mest oförklarliga brott.

Relaterad litteratur:

Collins, R. (2009). Violence: A micro-sociological theory. In Violence. Princeton University Press

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges första skolskjutning var 1961 i Kungälv, Sveriges andra och värsta skolskjutning var 4 februari i år. Genom att undersöka de kriminologiska förklaringarna bakom skolskjutningen i Kungälv visar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, att gärningspersonen inte är så osannolik som det verkar vid en första anblick. Allt detta i skuggan av våldsdåden i Örebro.

Relaterad litteratur:

Lindgren, S. & Thodelius, C. (2017), School Shootings in Seven Countries:Testing and Developing the Theory of Five Necessary Conditions, i Andersson, Björn, Frida Petersson & Anette Skårner (red.) Den motspänstiga akademikern. Festskrift till Ingrid Sahlin, s. 351 – 381. Malmö: Égalité

Thodelius, C., & Sandén, H. O. (2017). Lethal school violence in Scandinavia: development of an incident typology and suggestions for prevention*. Journal of Risk Research, 22(6), 692–700.

Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. O., & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. Liber.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.