I det här specialavsnittet möter vi Hasse Aro, en av Sveriges mest erfarna och välkända kriminaljournalister, för ett fördjupande samtal om kalla fall. Vad betyder egentligen ett kallt fall? Varför förblir vissa brott olösta, trots spår, misstankar och åratal av utredningsarbete? Och vilka möjligheter finns till att lösa fall idag, med ny teknik, förändrad lagstiftning och ett ökat intresse för true crime?

Tillsammans med kriminologerna Charlotta Thodelius och Sofia Persson diskuteras uthållighet, kriminologisk kunskap, polisiär erfarenhet, mediernas roll och de svåra avvägningar som görs när resurser ska fördelas. Trevlig lyssning!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ung man hittas död – till synes av en olyckshändelse. Men snart börjar ryktena viska om något annat. I detta avsnitt granskar vi det kallblodiga mordet på Jakob, som förgiftades med GHB av sin flickvän Bea. Med hjälp av social inlärningsteori förklarar vi hur brottsligt beteende formas och varför vissa lär sig att mord kan vara en rimlig lösning. Expert i dagens avsnitt är Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi.

Relaterad litteratur:

Akers, R. (2009). Social learning and social structure: a general theory of crime and deviance. Transaction paperback ed. New Brunswick, N.J.: Transaction publ.

Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Sutherland, E., Cressey, D. R. & Luckenbill, D. (1992). Principles of criminology. 11. ed. Dix Hills, N.Y.: General Hall

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått tio år sedan skolattacken i Trollhättan – ett brott som fortfarande väcker starka känslor och påverkar vår syn på trygghet i skolmiljöer. I detta avsnitt av Kriminologerna samtalar vi med Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, som med hjälp av det kriminologiska begreppet herostratussyndrom analyserar de bakomliggande drivkrafterna hos gärningspersonen.

Attacken ses som en hämnd mot samhället, ett försök att bli ihågkommen genom våld och symbolik. Gärningspersonen Anton hade få relationer, upplevde sig sviken av samhället och drevs av en vilja att bli berömd – hellre ökänd än okänd. Genom sju kriterier för herostratiska brott får vi en djupare förståelse för hur extrema våldshandlingar kan bli en akt av självglorifiering, makt och mytbildning.

Ett avsnitt om samhällsansvar, emotionell utsatthet och hur brott kan bli en mörk väg till odödlighet.

Relaterad litteratur:

Borowitz, A. (2005). Terrorism for self-glorification: the herostratos syndrome. Kent, Ohio: Kent State University Press.

Newman, K.S. (red.) (2004). Rampage: the social roots of school shootings. New York, N.Y.: Basic Books

Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.